I.

Det mörka dygnet löpte itu genom skavet, där de grymma andar smög mig över ärret. Kvalen lyste öppna i djuphålet, ty himmelens vita ångest skrev in sina klor i plånet. Du denna stenars sista fasa! Må livet aldrig åter vänta mig.    (AB)
 
 
 
 
 

Mörka dygnet löpte itu genom skavet,
de bittra andar smög mig över ärret.
Kval ångade öppna i djupet,
ty skyns vita ruelse
skrev in sina klor i hudens plån.
Du stenars sista fasa!
Ansiktets sista tjocknande blodstänk!
Du blodiga svekets sötma!
Må livet i sin lismande sparvdräkt
aldrig åter vänta mig.   (MF) 
  
  
  
 

Alla dygns mörker rämnar
Ett litet hål som sprider bitter dagg
Kval ångade öppna i djupet,
skyns vita ruelse trycker sina klor i hudens plån
Kyliga molnformationer
spricker i sårens honungsgula tandrader.
Jag hoppas att livet aldrig åter väntar mig.   (CW)

Buken av alla dygn rämnar
Ett hål är litet och spyr bitter dagg
kval ångande öppna i djupet
Den vita himlen trycker sin ruelse
Klaustrofobiska molnformationer
spricker upp i sårens honungsgula tandrader
Jag hoppas att livet
Aldrig väntar mig   (CME)
 
 
 
 

Buken är alla rämnade dygn
Ett hål, litet och spyende av bitter dagg
Kvalen ångade de öppnade djupen,
tryckte fram klaustrofobiska molnformationer
i sårens honungsgula tänder
Jag hoppas livet dör,
väntande.   (RL)
 
 
 
 

Buken är av alla rämnade stygn,
en grotta, liten och spyende bitter dagg
Kvalen öppnade de ångande djupen,
tryckte fram klaustrofobiska molnformationer
i sårens honungsgula tänder.
Jag hoppas livet utplånas, väntande...  (SO)

 
II.

Glasdrömmen hade bara en viskning
att trycka mot kinden
tills den spricker illa
sprit och blod rinner ut
Rinnandet överdriver kinden
det snubblar en hals
och ett snitt av lök
Ingetdera
Drypande frukthuvud
En anklagelse
En soptunna
med en stor blodfläck under
Avgångstiden
Smattrande   (MF)
 
 
 
 

Glasdörren hade bara en viskning att trycka mot kinden
den spricker och sprit och blod rinner ut
Brinnande övervintrar kinden
Dess snubblande hals
ett snitt av lök bebor
dess drypande frukthuvud
med en stor blodfläck
under avgångstiden
smattrande   (CW)

Glasdörren viskade, tryckt mot kinden som spricker och utgjuter sprit och blod
kinden övervintrar brinnande
Dess vacklande pelare dryper av löksaft
Dess frukthuvud kapitäl fläckas hårt av ett stort blod
Medan avgångstiden smattrar   (CME)
 
 
 
 

Glasdörren viskade så kinden spricker,
av sprit och blod
Kinden sover vilande
i vintersömnens pelare.
Drypande.
Fläckad av ett hårt
stort blod
utgång av
smattrande   (RL)
 
 
 
 

AMFIBIE

Glasdörren viskade så
och kinden sprack sig
av spriter och blodor
Kinden han sov i vila
i vintersömnens skallfjun
Älskad av en hård, stor häst
utgång av
hjortskalv   (AB)
 

Glasdörren viskade så
Alice kind sprack
av sprit och blod
Hon sov, vid vintergatans pelare
fläckad av drypande blod
Tillfogat av de smattrande kalla
(maskingevären?)   (SO)
 

III.

En flykt. Det finns inga flöden, bara nya bilder.
Enstaka bilder, klippta ur mitt album av sandpapper.
Det levde en storm, på förnuftets igenmurade bakgård, där pågår slakten.
Jag har glömt det. Den piskade mina fuktiga lemmar.
Visar det inte, förblir osynlig. Dock blöder medresenärerna
inträngda i lufttomma godsvagnar. De åker blinda
in i tunneln av hästar.
 I ett mörkt hörn av det degdoftande rummet
står ett malande membran lutat mot väggen.
Och en ständig ström av ohälsa
Hon äter gröna hav (böljande)
En kaskad av vänner, inregnade
Min minotaurus under din käke (kärlek?)
En dikt om staden? Bränn dikterna!
En ensam vid kanten? Dränk den ensamme!
Är mördaren här? Mörda mördaren!
Smuts under naglarna? Bit av naglarna!
Det finns ingen mjuk dag.
Mitt gröna hav.   (RL)